De utestängda

Fyra ungdomar, ett syskonpar och deras vänner. Rotlösa, känslokalla. Hungern efter värme, närhet och kärlek är så stor att den inte kan uttryckas med ord. Och den driver ut dem i det meningslösa: till våldet. Närmast som tidsfördriv slår de ner en man i en park i Wien.
Tiden är sent femtiotal. Sophie är adelsflickan som kommit att avsky sina föräldrar. Det är människor som aldrig borde haft barn eftersom de inte kan hantera sina egna liv – än mindre ta hand om sårbara, själsligt skadade unga. Tvillingarna Anna och Rainer kommer från ett medelklasshem, med en SS-far, som våldtar och slår. Hans är arbetarpojken med en far som dog i koncentrationsläger och en mor som tror på en frälsning genom partiet. Var och en lever de, på sitt eget sätt, ut upplevelsen att det inte finns någon framtid.
Romanen De utestängda [Die Ausgesperrten, 1980] har Jelineks totala spänst i språket – och är nästintill outhärdligt spännande.
I svensk översättning av Eva Liljegren.

Utgivningen av Vinterresa och De utestängda ger en bild av den dubbla ambitionen med Modernistas stora nysatsning på Elfriede Jelineks hela författarskap: Inom kort följs de upp med både verk som aldrig tidigare getts ut på svenska och nyutgåvor av de mest kända böckerna, till exempel romanerna Pianolärarinnan och Lust.

Elfriede Jelinek [f. 1946] är en österrikisk författare, dramatiker och poet. Fadern var tjeckisk jude, modern wienska med rumänskt påbrå. Hennes litterära verk är på olika sätt svar på uppväxten i Wien och Österrikes arv efter nazismen, men bär också spår av Jelineks musikaliska bakgrund (som klassiskt skolad organist). 2004 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur.